Ikväll har jag haft en riktig myskväll med barnen. Gubben har varit på konferens, så vi har huserat helt själv här hemma.
Jag ville att vi skulle ha det mysigt och komma i en lite lugn stämning, vilket dessvärre inte hör till vanligheterna på vardagarna, då barnen är så uppspelta och trötta efter dagis och skola.
För att stämningen skulle infinna sig tände jag ljus till middagen och satte på lite lugn musik. Sen bad jag barnen att göra sig i ordning för att bada, men INTE komma in i badrummet. Själv gick jag in och förberedde ett riktigt spabad. Släkte ner takbelysningen, tände ljus, lade i lite badkulor i vattnet och slog igång en klassisk skiva med vilomusik för barn som dottern fått av morfar för några år sedan. När barnen sedan knackade på dörren och de fick kliva in i badrummet, infann sig precis det lugnet jag hoppats på. Det vanliga plaskandet och tjoandet existerade inte, de satt i vattnet och bara myste - så där som jag själv vill ha det när jag badar (kommer inte ihåg när det hände senast dock...). Dessvärre behöll de inte lugnet efter de hade klivit upp, så fort de kom ut till sina rum blev det trams och flams igen tills pyjamasen var på och de satt framför tv:n. Men då hade jag fått en dos av lugn så det störde mig inte.

Barnen vinkade godnatt till morfarstjärnan på himlen som de gjort så många kvällar de senaste månaderna. Idag är det på dagen 11 månader sedan pappa lämnade oss, med stor saknad!