Har lämnat en smått hysterisk dotter på dagis idag. Det skulle ju vara spökfest och den fd KKK liknande varianten av spökkostym var ändrad och omsydd - perfekt. Men jag hade gjort som en luva på själva spökdräkten och den hängde ner så långt att hela ansiktet täcktes. BRA vi gör hål för ögonen så hon kan se något när hon svävar fram. Sagt och gjort, mätte ut vart hålen skulle vara och klippte... det skulle jag ALDRIG ha gjort. "Jag vill inte ha hål" nänä, så du vill gå och famla dig fram och bara se fötterna framför dig... I don´t think so, väggar och andra barn kan komma i en ryslig fart när man inte ser något.
Hur som helst vi hade en låååång "diskusssion" om detta (jag försökte förklara, hon skrek). Efter 20 om och femtioelva men kom vi i alla fall iväg till dagis. När vi kom fram skulle hon ju skrämma fröknarna på lillebrors avdelning, men när kostymen kom på och hon fick syn på ögonhålen blev hon hysterisk igen och ville INTE ha hålen. Ok då tar jag med den hem då, så får du bara ha din pyamaströja med självlysande ögon (som gubben efter ett tags dividerande fick på henne imorse, hon skulle ju ha en vit tröja... men när det inte finns någon vit tröja i hennes garderob blir det lite svårt och mycket tjafs). Men jag fick inte ta med den hem, hon SKULLE ha den fast UTAN ögon... Men HALLÅ!!! Jag har klippt ut ögonen, de går inte att laga bara så där.
Det slutade med att lillebror fick den på sig och gick in och skrämde sina fröknar. Jag vet inte om de blev så rädda direkt han var väldigt söt i kostymen och det var inte så mycket bas och skräck i hans sätt att säga BU, det lät mer som buuhihibuuhihi för han tyckte det var så roligt när de låtsades bli rädda.
Jag lade spökkostymen på lillebrors plats och de fick dra bort en hysteriskt skrikande storasyster från mig när jag skulle gå. Just då var jag såååå less på skrik och gnäll och fel och blä efter att ha hört det hela morgonen, så det var skönt att stänga dörren och gå. Men det svider i hjärtat att det behöver vara så. De vinkade åt mig i fönstret när jag gick, lillebror med sitt underbart glada och busiga ivriga vinkande och slängpussande, storasyster såg butter ut (men hon verkade inte vara ledsen längre) och vinkade lite i nederkant, som i smyg.
Det var en härlig morgon, frisk kall höstluft, så det blev en skön promenad hem, var sugen på att ta en liten extra tur, men kände att nä, synd att fresta på kroppen, så jag gick hem. När jag kom hem höll jag knappt på att få i nyckeln i dörren - kände mig som om jag vore aspackad. Så nä, yrseln är inte helt borta, men det känns betydligt bättre.
Nu ska jag gå upp i mitt nystädade pysselrum och se vad jag ska hitta på idag...
torsdag 29 oktober 2009
onsdag 28 oktober 2009
Bästa musli i stada!!!
Japp, den står i ugnen och rostas lite lätt... I lite drygt en vecka har vi haft cornflakes till frukostfilen... not really my cup of tea, om man säger så. Jag vill ha MIN "solbacka musli".
Nu är gubben iväg med lillkillen på 3 års koll - för att se om han verkligen är så stor som 3 år :) (lite skrämselpropaganda för att han ska sluta leka bäbis). Storasyster ville hänga med och kolla, så vips - hela huset för mig själv!!!
Så jag har hunnit fixat till spökkostymen till imorgon så hon slipper se ut som en medlem i KKK, vi får se när de kommer hem om det går hem.
Jag har även förberett lite mys tills familjen kommer hem, det blev nämligen bara lite blodpudding innan de åkte och då mina barn äter väldigt lååånnngsaaaamt hann de inte få i sig så mycket. Så det blir tunnbröd och varm choklad (varför frångå ett fungerande koncept?)
Sen har jag alltså också gjort min kära musli, för er som ännu inte haft förmånen att smaka detta underverk till flingor (ja, jag ÄLSKAR det här receptet som jag egenhändigt snott från en tidigare arbetsplats) Här är receptet:
1 l Havregryn
1 l Rågflingor
2 dl vetegroddar
2 dl hackade nötter (kan givetvis uteslutas om man inte tål de små rackarna)
3 dl kokosflingor
2-2,5 dl råsocker
1 dl sesamfrön
1 dl solrosfrön (eller solroskärnor)
1 dl linfrön
Blanda ihop:
1,5 dl vatten
1,5 dl olja (brukar använda rapsolja, men idag blev det olivolja, återkommer med resultat)
1 tsk salt
1 tsk vaniljsocker (eller vanilinsocker)
1 tsk kanel
Häll detta över havregrynblandningen och blanda runt
Bred ut alltihopa i en långpanna ställ in i ugnen på 185 grader.
Jag brukar röra om 1 gång var 15 minut tills det känns som om muslin börjar få rätt färg = smaksak (idag blev det ca 40 min). Sen stänger jag av värmen och låter den stå på eftervärme, gärna över natten så den torkar ordentligt. Sen kan man hälla i 1,5 dl torkad frukt om man vill. Men om man vill ha frukten mjuk bör man tillsätta dem direkt i filen.
Jag gjorde misstaget en gång att tillsätta torkad frukt för tidigit, alltså muslin var inte tillräckligt torr. Det gjorde att frukten blev alldeles stenhård, speciellt katrinplommona - de gick inte att äta. Dessvärre upptäckte jag detta efter det att jag gett bort en burk till grannarna... ooops.
Dags att tända ljusen, snart kommer de hem.
Ps: Jag mår mycket bättre nu, världen snurrar inte längre, tänk vad lite slappande kan göra susen :) (Håll tummarna att det håller i sig!!)
Nu är gubben iväg med lillkillen på 3 års koll - för att se om han verkligen är så stor som 3 år :) (lite skrämselpropaganda för att han ska sluta leka bäbis). Storasyster ville hänga med och kolla, så vips - hela huset för mig själv!!!
Så jag har hunnit fixat till spökkostymen till imorgon så hon slipper se ut som en medlem i KKK, vi får se när de kommer hem om det går hem.
Jag har även förberett lite mys tills familjen kommer hem, det blev nämligen bara lite blodpudding innan de åkte och då mina barn äter väldigt lååånnngsaaaamt hann de inte få i sig så mycket. Så det blir tunnbröd och varm choklad (varför frångå ett fungerande koncept?)
Sen har jag alltså också gjort min kära musli, för er som ännu inte haft förmånen att smaka detta underverk till flingor (ja, jag ÄLSKAR det här receptet som jag egenhändigt snott från en tidigare arbetsplats) Här är receptet:
1 l Havregryn
1 l Rågflingor
2 dl vetegroddar
2 dl hackade nötter (kan givetvis uteslutas om man inte tål de små rackarna)
3 dl kokosflingor
2-2,5 dl råsocker
1 dl sesamfrön
1 dl solrosfrön (eller solroskärnor)
1 dl linfrön
Blanda ihop:
1,5 dl vatten
1,5 dl olja (brukar använda rapsolja, men idag blev det olivolja, återkommer med resultat)
1 tsk salt
1 tsk vaniljsocker (eller vanilinsocker)
1 tsk kanel
Häll detta över havregrynblandningen och blanda runt
Bred ut alltihopa i en långpanna ställ in i ugnen på 185 grader.
Jag brukar röra om 1 gång var 15 minut tills det känns som om muslin börjar få rätt färg = smaksak (idag blev det ca 40 min). Sen stänger jag av värmen och låter den stå på eftervärme, gärna över natten så den torkar ordentligt. Sen kan man hälla i 1,5 dl torkad frukt om man vill. Men om man vill ha frukten mjuk bör man tillsätta dem direkt i filen.
Jag gjorde misstaget en gång att tillsätta torkad frukt för tidigit, alltså muslin var inte tillräckligt torr. Det gjorde att frukten blev alldeles stenhård, speciellt katrinplommona - de gick inte att äta. Dessvärre upptäckte jag detta efter det att jag gett bort en burk till grannarna... ooops.
Dags att tända ljusen, snart kommer de hem.
Ps: Jag mår mycket bättre nu, världen snurrar inte längre, tänk vad lite slappande kan göra susen :) (Håll tummarna att det håller i sig!!)
Lägesrelaterad yrsel
Det var den diagnosen jag fick igår hos läkaren... Igår kunde jag nämligen knappt ta mig ur sängen, hela rummet snurrade och jag kallsvettades. Men jag tog mig ur sängen, ner för trappen, fick i mig lite frukost och sen, när gubben tagit med sig kidsen och lämnat boningen, lade jag mig i soffan med fjärrkontrollen i högsta hugg. Gubben ringde strax före 8 när han hade lämnat på dagis och även hunnit med utvecklingssamtal för dottern. Sen var det någon som smög sig in med en gummiklubba och tjongade den i huvudet på mig (ja, det kändes som om det var så i alla fall) så jag slocknade och sov till kvart över 11 då jag hör dottern sjunga "krokodilen i bilen" från min mobil. Jag hade satt larm för att komma ihåg att göra mankon på jobbet, det var bara det att larmet var satt på kl 11, så det tog en kvart för mig att reagera, ta mig ur soffan och stänga av.
Eftersom rummet inte hade slutat snurra än så ringde jag sjukvårdsupplysningen "kontakta din husläkare". Ok jag gjorde det "Vi har en tid åt dig 15.20" innan jag ens hunnit fråga om en tid. Det kändes så där med dessa kommentarer - de kunde lika gärna sagt "du är dödssjuk".
Hur som helst var det ju inte på tal att jag skulle sätta mig bakom ratten, det skulle kännas som om jag åkte runt i en rondell, varv på varv på varv... Så gubben fick komma hem och skjutsa mig. MEN eftersom jag fått en så sen tid och man aldrig vet hur lång tid det tar hos läkaren, var vi ju tvugna att hämta barnen först också. Det gick väl bra, men det där med bråttom existerar inte i deras värld... så det var tur att vi var ute i rätt god tid.
Fick i alla fall träffa läkaren, en jag aldrig träffat förut. Hon ingav inte mycket förtroende eller trygghet, mungiporna pekade neråt och hon var väldigt bordus i sitt sätt. När jag förklarat varför jag var där sa hon direkt "lägesrelaterad yrsel", "jaha, vad innebär det då?" "Du ska göra den här övningen varje dag, så kommer det bli bra". "Hur lång tid kan det ta då?" "Det kommer att gå över om du gör de här övningarna". "??? Jaha...". Sen undersökte hon mig, peka på näsan, stå upp armarna rakt ut osv... sen konstaterade hon ytterligar en gång att det var lägesrelaterad yrsel - som hon trodde. Men vi tar ett Hb också för säkerhets skull. Det var bra värden, så det var ju skönt. Och hon kunde konstatera ytterligare en gång att det var lägesrelaterad yrsel.
Nu har jag Googlat lite på vad "lägesrelaterad yrsel" är för något - och den första artikeln jag läste var om en tjej som fått kraftig lägesrelaterad yrsel och kräkts (det har jag sluppit i alla fall) och hon kunde inte stå på bena (det kan jag) - hon hade i alla fall infarkt i lillhjärnan och fick gå hos sjukgymnast lång tid för att lära sig gå igen.
Även lindrig lägesrelaterad yrsel KAN vara tecken på infarkt i lillhjärnan, men då brukar det vara domningar i fingrar och sluddrigt tal också. Jag kan ju inte påstå att jag INTE har känt av dessa symptom, under yrselanfallen har jag inte mycket koll på annat än att få rummet att stanna.
Lägesrelaterad yrsel kan behandlas står det, men jag har inte hittat hur. Kanske hjälper hennes övningar: sitt upp fäst blicken tills det slutar snurra, lägg dig på sidan kolla på samma punkt tills det slutar snurra, sätt dig upp igen, lägg dig åt andra hållet. Gör detta 3-5 gånger. Kanske skulle prova...
Hur som helst, idag mår jag mycket bättre. Skulle inte drömma om att sätta mig bakom ratten, så stilla står inte jorden, men jag kallsvettas inte, jag kan sitta framför datorn och jag kan röra mig utan att det känns som om jag är i lustiga huset.
Hoppas jag kan åka till jobbet imorgon, ligger lite efter där....
Nu ska jag i alla fall lägga mig i soffan och ta kommandot över fjärrkontrollen (det finns ju verkligen många kvalitetsprogram att titta på vid den här tiden...).
Eftersom rummet inte hade slutat snurra än så ringde jag sjukvårdsupplysningen "kontakta din husläkare". Ok jag gjorde det "Vi har en tid åt dig 15.20" innan jag ens hunnit fråga om en tid. Det kändes så där med dessa kommentarer - de kunde lika gärna sagt "du är dödssjuk".
Hur som helst var det ju inte på tal att jag skulle sätta mig bakom ratten, det skulle kännas som om jag åkte runt i en rondell, varv på varv på varv... Så gubben fick komma hem och skjutsa mig. MEN eftersom jag fått en så sen tid och man aldrig vet hur lång tid det tar hos läkaren, var vi ju tvugna att hämta barnen först också. Det gick väl bra, men det där med bråttom existerar inte i deras värld... så det var tur att vi var ute i rätt god tid.
Fick i alla fall träffa läkaren, en jag aldrig träffat förut. Hon ingav inte mycket förtroende eller trygghet, mungiporna pekade neråt och hon var väldigt bordus i sitt sätt. När jag förklarat varför jag var där sa hon direkt "lägesrelaterad yrsel", "jaha, vad innebär det då?" "Du ska göra den här övningen varje dag, så kommer det bli bra". "Hur lång tid kan det ta då?" "Det kommer att gå över om du gör de här övningarna". "??? Jaha...". Sen undersökte hon mig, peka på näsan, stå upp armarna rakt ut osv... sen konstaterade hon ytterligar en gång att det var lägesrelaterad yrsel - som hon trodde. Men vi tar ett Hb också för säkerhets skull. Det var bra värden, så det var ju skönt. Och hon kunde konstatera ytterligare en gång att det var lägesrelaterad yrsel.
Nu har jag Googlat lite på vad "lägesrelaterad yrsel" är för något - och den första artikeln jag läste var om en tjej som fått kraftig lägesrelaterad yrsel och kräkts (det har jag sluppit i alla fall) och hon kunde inte stå på bena (det kan jag) - hon hade i alla fall infarkt i lillhjärnan och fick gå hos sjukgymnast lång tid för att lära sig gå igen.
Även lindrig lägesrelaterad yrsel KAN vara tecken på infarkt i lillhjärnan, men då brukar det vara domningar i fingrar och sluddrigt tal också. Jag kan ju inte påstå att jag INTE har känt av dessa symptom, under yrselanfallen har jag inte mycket koll på annat än att få rummet att stanna.
Lägesrelaterad yrsel kan behandlas står det, men jag har inte hittat hur. Kanske hjälper hennes övningar: sitt upp fäst blicken tills det slutar snurra, lägg dig på sidan kolla på samma punkt tills det slutar snurra, sätt dig upp igen, lägg dig åt andra hållet. Gör detta 3-5 gånger. Kanske skulle prova...
Hur som helst, idag mår jag mycket bättre. Skulle inte drömma om att sätta mig bakom ratten, så stilla står inte jorden, men jag kallsvettas inte, jag kan sitta framför datorn och jag kan röra mig utan att det känns som om jag är i lustiga huset.
Hoppas jag kan åka till jobbet imorgon, ligger lite efter där....
Nu ska jag i alla fall lägga mig i soffan och ta kommandot över fjärrkontrollen (det finns ju verkligen många kvalitetsprogram att titta på vid den här tiden...).
lördag 24 oktober 2009
My fair lady
Vi var på teater igår, senast det hände var när jag väntade lilltjejen (alltså 4,5 år sedan...) då såg vi "Mamma Mia".
Igår var vi med min far och fru och bror och fru och såg "My fair lady". Tommy Körberg var sjuk och ersattes av Christoffer Wolter - han var väldigt bra, så jag har svårt att tänka mig att Körberg gör den lika bra. Jag tycker nämligen att herr Körberg är väldigt "schlimig" och det var inte Wolter.
Helene Sjöholm är SUVERÄN, både röst- och skådespelarmässigt, men den som var pricken över i var Henrik Dorsin, hans ca 4 min långa språkgenomgång var förstklassigt rolig!
Hur som helst var det en väldigt trevlig kväll, med god mat, bra teater och trevlig sällskap. Tyvärr kände väl både jag och gubben oss lite fredagströtta och hängiga, så vi fick anstränga oss lite för att hålla ögonen öppna mot slutet. Det var rätt seg andra akt, man vet ju att de får varandra på slutet, varför dra ut på det så???
Det blev ju inte bättre av att vi fick stå och vänta i 25 minuter på pendeln. Men det var ändå skönt att åka kommunalt, det var faktiskt första gången sedan vi flyttade hit. Det tog bara 50 minuter från det att vi gick hemifrån tills vi var på centralen (lite längre tid hem dock...)
Vi somnade lättvaggat. Lillkillen kom i vanlig ordning in mitt i natten, men när lilltjejen sen vaknade gick hon ner till farmor och farfar som så snällt varit barnvakt när vi var på teater. Lillkillen gick också ner när han vaknade 30 min senare. Gubben och jag låg kvar och snarkade till 8.45 - det var länge sedan.
Har dessvärre känt mig lite tjyvens idag, men inte värre än att jag har tvättat massa tvätt och fått ihop en varsin spök kostym till barnens spökfest som de ska ha på dagis i veckan. Måste nog fixa till dem lite, de blev väldigt lika medlemmar i KKK, snarare än spöken, men det är nog lätt fixat... hoppas jag...
Föresten det blev inget kort här om dagen, lillkillen ville ha sällskap framför tv:n och sen var det kört, jag kom inte upp från soffan igen.
Nu ska jag duka fram lite lördagsmys för mig och gubben. Han är uppe och söver barnen nu, så snart får vi lite välbehövlig tid för oss själva.
Igår var vi med min far och fru och bror och fru och såg "My fair lady". Tommy Körberg var sjuk och ersattes av Christoffer Wolter - han var väldigt bra, så jag har svårt att tänka mig att Körberg gör den lika bra. Jag tycker nämligen att herr Körberg är väldigt "schlimig" och det var inte Wolter.
Helene Sjöholm är SUVERÄN, både röst- och skådespelarmässigt, men den som var pricken över i var Henrik Dorsin, hans ca 4 min långa språkgenomgång var förstklassigt rolig!
Hur som helst var det en väldigt trevlig kväll, med god mat, bra teater och trevlig sällskap. Tyvärr kände väl både jag och gubben oss lite fredagströtta och hängiga, så vi fick anstränga oss lite för att hålla ögonen öppna mot slutet. Det var rätt seg andra akt, man vet ju att de får varandra på slutet, varför dra ut på det så???
Det blev ju inte bättre av att vi fick stå och vänta i 25 minuter på pendeln. Men det var ändå skönt att åka kommunalt, det var faktiskt första gången sedan vi flyttade hit. Det tog bara 50 minuter från det att vi gick hemifrån tills vi var på centralen (lite längre tid hem dock...)
Vi somnade lättvaggat. Lillkillen kom i vanlig ordning in mitt i natten, men när lilltjejen sen vaknade gick hon ner till farmor och farfar som så snällt varit barnvakt när vi var på teater. Lillkillen gick också ner när han vaknade 30 min senare. Gubben och jag låg kvar och snarkade till 8.45 - det var länge sedan.
Har dessvärre känt mig lite tjyvens idag, men inte värre än att jag har tvättat massa tvätt och fått ihop en varsin spök kostym till barnens spökfest som de ska ha på dagis i veckan. Måste nog fixa till dem lite, de blev väldigt lika medlemmar i KKK, snarare än spöken, men det är nog lätt fixat... hoppas jag...
Föresten det blev inget kort här om dagen, lillkillen ville ha sällskap framför tv:n och sen var det kört, jag kom inte upp från soffan igen.
Nu ska jag duka fram lite lördagsmys för mig och gubben. Han är uppe och söver barnen nu, så snart får vi lite välbehövlig tid för oss själva.
torsdag 22 oktober 2009
onsdag 21 oktober 2009
Massa borde
Jag borde träna
Jag borde sluta äta godis och annat onyttigt (men ack så gott)
Jag borde klippa mig
Jag borde dammsuga och damma
Jag borde städa badrummet
Jag borde ta hand om tvätten
Jag borde rensa garderoben
Jag borde en himlars massa saker,
Men just nu vet jag inte vad jag egentligen vill göra, jag vet bara att det inte är något av de tråkiga måstena ovanför. Klippa mig och täna är det enda jag skulle kunna tänka mig att göra, men jag orkar inte ta mig iväg. Dessutom kan jag inte, lillkillen och jag är hemma själv. Gubben är nämligen och hämtar lilltjejen. Och han kan ju inte vara ensam hemma. Ju.
Nä, det blir nog soffan, ikväll igen, för att kunna gå till jobbet imorgon igen.
Jag vill dansa!!! Det var länge sedan. Men jag tror inte jag skulle orka så länge. Konditionen är i botten och jag kommer nog inte ihåg hur man gör längre.
Ni hör ju. PositivaLisa är i farten....
Nä nu vet jag!!! Det är säkert någon som fyller år eller så, jag måste nog göra ett kort!!!
Hörs sen!!
Jag borde sluta äta godis och annat onyttigt (men ack så gott)
Jag borde klippa mig
Jag borde dammsuga och damma
Jag borde städa badrummet
Jag borde ta hand om tvätten
Jag borde rensa garderoben
Jag borde en himlars massa saker,
Men just nu vet jag inte vad jag egentligen vill göra, jag vet bara att det inte är något av de tråkiga måstena ovanför. Klippa mig och täna är det enda jag skulle kunna tänka mig att göra, men jag orkar inte ta mig iväg. Dessutom kan jag inte, lillkillen och jag är hemma själv. Gubben är nämligen och hämtar lilltjejen. Och han kan ju inte vara ensam hemma. Ju.
Nä, det blir nog soffan, ikväll igen, för att kunna gå till jobbet imorgon igen.
Jag vill dansa!!! Det var länge sedan. Men jag tror inte jag skulle orka så länge. Konditionen är i botten och jag kommer nog inte ihåg hur man gör längre.
Ni hör ju. PositivaLisa är i farten....
Nä nu vet jag!!! Det är säkert någon som fyller år eller så, jag måste nog göra ett kort!!!
Hörs sen!!
Vädret
Är det något som vi är bra på att prata om i Sverige så är det vädret. Mulet, grått, trist = nedstämmande. Jag blir riktigt deppig av sånt här väder, orkar inte ta mig för någonting, blir bara ännu tröttare än vad jag i normalstatus är konstant. Ge mig en skön soffa, en mysig pläd, en gosig kudde och den där sprakande brasan jag skrev om tidigare - samt en bra film, varm choklad och polly så blir jag en glad människa igen.
I går hämtade jag lillkillen på dagis och åkte direkt till Coop - alltså tänk att det kan vara så kul att åka till Coop, ja, det är inte min åsikt, utan lillkillens han satt och hoppade i baksätet (eller rättare sagt FÖRSÖKTE hoppa, jag hade dragit åt för kung och fosterland i hans remmar, så han kom inte så långt). Väl på Coop mötte vi gubben, han hade letat sig fram till fyndlådan på trädgård och byggavdelningen där han stod med huvudet nerkört i en låda full av sådana där järnben med klyka på som är bra att ha när man ska bygga altan. Altan på framsidan är vårens projekt. Min kära man ÄLSKAR bygg projekt. Vi flyttade in i vårt hus -07 och sedan dess har han byggt en friggebod, odlingslådor, en lekstuga, byggt på odlingslådorna samt ramat in dem samt gjort stenläggning med rabatt vid friggeboden och lådor runt planteringar m.m. Sen målade vi om huset också i våras, ni som gjort något av dessa projekt vet att de inte tar en pisskvart direkt... Det känns som om jag glömt något projekt - sorry i så fall gubben. Undra bara vad han ska hitta på när det inte finns mer yta att bygga på eller fixa... den dagen den sorgen!
Hur som helst, tillbaka till Coop... De ska slå igen vissa avdelningar och bara ha maten kvar, så därav dessa utförsäljningar. Gratis banan till barnen har de i alla fall - det är enda gången mina barn äter banan nu för tiden, de har nog förätit sig... vi plockade på oss det lilla vi skulle ha och gick och betalade - fashinerande att man sällan går ut från en mataffär med ett kvitto under 500:- (det är sååå dyrt med dessa blöjor, vi jobbar stenhårt på att slippa denna utgift).
Sen kom vi fram till, enligt lillkillen, kvällens höjdpunkt - Mc Donalds. Han åt riktigt bra faktiskt (trots gratisbananen) och sen när han var klar tittade han på oss och sa "glass?" och det kunde varken gubben eller jag motstå "vi måste ju göra något extra nu när han har oss för sig själv"... ju!!!
När vi kom hem blev det bad, mys framför tv:n och 1,5 bok "Mamma Mu" sen sov han med sin "kiraff" och "Aflons" i stadigt grepp under armen. Tänk så söt man kan vara!!!
Även om det är väldigt tyst och skönt när lillgumman inte är hemma så hoppas jag att hon är pigg nog att gå på dagis imorgon så hon kommer hem ikväll - jag saknar henne.
I går hämtade jag lillkillen på dagis och åkte direkt till Coop - alltså tänk att det kan vara så kul att åka till Coop, ja, det är inte min åsikt, utan lillkillens han satt och hoppade i baksätet (eller rättare sagt FÖRSÖKTE hoppa, jag hade dragit åt för kung och fosterland i hans remmar, så han kom inte så långt). Väl på Coop mötte vi gubben, han hade letat sig fram till fyndlådan på trädgård och byggavdelningen där han stod med huvudet nerkört i en låda full av sådana där järnben med klyka på som är bra att ha när man ska bygga altan. Altan på framsidan är vårens projekt. Min kära man ÄLSKAR bygg projekt. Vi flyttade in i vårt hus -07 och sedan dess har han byggt en friggebod, odlingslådor, en lekstuga, byggt på odlingslådorna samt ramat in dem samt gjort stenläggning med rabatt vid friggeboden och lådor runt planteringar m.m. Sen målade vi om huset också i våras, ni som gjort något av dessa projekt vet att de inte tar en pisskvart direkt... Det känns som om jag glömt något projekt - sorry i så fall gubben. Undra bara vad han ska hitta på när det inte finns mer yta att bygga på eller fixa... den dagen den sorgen!
Hur som helst, tillbaka till Coop... De ska slå igen vissa avdelningar och bara ha maten kvar, så därav dessa utförsäljningar. Gratis banan till barnen har de i alla fall - det är enda gången mina barn äter banan nu för tiden, de har nog förätit sig... vi plockade på oss det lilla vi skulle ha och gick och betalade - fashinerande att man sällan går ut från en mataffär med ett kvitto under 500:- (det är sååå dyrt med dessa blöjor, vi jobbar stenhårt på att slippa denna utgift).
Sen kom vi fram till, enligt lillkillen, kvällens höjdpunkt - Mc Donalds. Han åt riktigt bra faktiskt (trots gratisbananen) och sen när han var klar tittade han på oss och sa "glass?" och det kunde varken gubben eller jag motstå "vi måste ju göra något extra nu när han har oss för sig själv"... ju!!!
När vi kom hem blev det bad, mys framför tv:n och 1,5 bok "Mamma Mu" sen sov han med sin "kiraff" och "Aflons" i stadigt grepp under armen. Tänk så söt man kan vara!!!
Även om det är väldigt tyst och skönt när lillgumman inte är hemma så hoppas jag att hon är pigg nog att gå på dagis imorgon så hon kommer hem ikväll - jag saknar henne.
måndag 19 oktober 2009
Höstpicknick
Förra veckan, när jag var hemma med sjuk dotter, var det så otroligt vackert väder en dag. Så vi packade matsäck och gick och hämtade lillebror tidigare från dagis. Sen gick vi ut i skogen. Vi hittade en solig glänta på en liten mossbeklädd kulle, där bredde vi ut vår filt och dukade fram picknicken. Det var första gången lillebror drack varm choklad och han tyckte det var sååå gott, så han ville inte ens gå och leka när storasyster hade ledsnat på att sitta still och ville undersöka omgivningarna. Inte förrän koppen var tom och jag fyllde på ny som var alldeles för varm, då gick vi runt en sväng och tittade på alla fina färgerna på löven, olika mossor, småkryp och hoppade på lite stenar. Men sen kom han på chokladen och gick tillbaka och satte sig.Det blev en jättehärlig utflykt på en timme, ca 1 km hemifrån. Lagom promenad för små ben.
Pelargonier
Väldigt tajmat, före frosten tog jag in mina pelargonier. De var så otroligt kraftiga och fina så jag hoppas att de klarar sig till nästa sommar. Det blir ju en liten omställning att komma in i värmen, det märks för jag går och knipsar av torra blad och döda blommor varje dag. Ska nog ta lite sticklingar i vår.söndag 18 oktober 2009
idolrepris
Nu sitter jag och lillkillen och tittar på reprisen av Idol. Eller rättare sagt väntar på att utrösningsdelen ska komma, för den orkade jag inte kolla på i fredags. Vi gick och lade oss redan efter huvuddelen, då var ju klockan jättemycket för oss. Vad har hänt med lördagskvällarna som började vid 22 tiden, det var ju då man gick ut på danshak förr i tiden (faan vad gammalt det uttrycket lät då... men vad säger man, disco låter ju ännu värre och krogen var det ju inte för jag gick ut för att dansa). Nu tar man sig nätt och jämt upp för trappan till sängen.
Dottern är fortfarande inte riktigt frisk. Bara det att hon och jag låg kvar och sov till 8.30 imorse, då lillkillen kom upp och väckte oss och talade om att det var frukost, säger en del om hennes allmäntillstånd. Så nu är gubben och hon på väg till farmor och farfar för att hon ska få vara där några dagar, tills hon känns piggare. Det ska bli skönt att veta att man kommer få sova ordentligt några nätter när vi max kommer vara 3 st i sängen. Dessutom är det skönt att slippa 4,5 års trotset några dagar, tänkt att vad man än säger och föreslår så ska det vara tvärt om, och det är inte så att hon säger det på ett lungt och fint sätt, nä det gnälls och skriks och bökas. Men samtidigt kommar man ju sakna henne. Tänk vad konstig man är.
Hur som helst, gubben och dottern är inte hemma. Bara lillkillen och jag. Nu sitter han vid sin (eller storasysters) dator och jag vid min. Fast hans pratar "lägg till bollen" "bra jobbat" "lägg till bollen" "jättebra" "försök igen"...
Det är reklam på Idol. Jag vet hur det gick, alltså vem som åker ut, men jag vill verkligen SE det hända, för jag är såååå nöjd med den utröstningen. Jag tror som Andreas sa i något avsnitt, att Bert Karlsson kommer kontakta henne, för hon passar som dansbandssångerska, så där klämkäck som jag får rysningar av. Bäst att gå och kolla så man inte missar något :) (nä, jag har ingen bärbar...)
Dottern är fortfarande inte riktigt frisk. Bara det att hon och jag låg kvar och sov till 8.30 imorse, då lillkillen kom upp och väckte oss och talade om att det var frukost, säger en del om hennes allmäntillstånd. Så nu är gubben och hon på väg till farmor och farfar för att hon ska få vara där några dagar, tills hon känns piggare. Det ska bli skönt att veta att man kommer få sova ordentligt några nätter när vi max kommer vara 3 st i sängen. Dessutom är det skönt att slippa 4,5 års trotset några dagar, tänkt att vad man än säger och föreslår så ska det vara tvärt om, och det är inte så att hon säger det på ett lungt och fint sätt, nä det gnälls och skriks och bökas. Men samtidigt kommar man ju sakna henne. Tänk vad konstig man är.
Hur som helst, gubben och dottern är inte hemma. Bara lillkillen och jag. Nu sitter han vid sin (eller storasysters) dator och jag vid min. Fast hans pratar "lägg till bollen" "bra jobbat" "lägg till bollen" "jättebra" "försök igen"...
Det är reklam på Idol. Jag vet hur det gick, alltså vem som åker ut, men jag vill verkligen SE det hända, för jag är såååå nöjd med den utröstningen. Jag tror som Andreas sa i något avsnitt, att Bert Karlsson kommer kontakta henne, för hon passar som dansbandssångerska, så där klämkäck som jag får rysningar av. Bäst att gå och kolla så man inte missar något :) (nä, jag har ingen bärbar...)
Mera kort
Ovan är ett grattiskort jag gjorde till en kompis som fått barn.
En släkting till oss bakar supergott tunnbröd, så då gjorde jag det här tack-kortet. "TACK" tryckte jag på naturpapper så det blev lite struktur och banden är sammet.
Inuti satte jag en teckning som dottern ritat av hela familjen, med namn.
Enkelt och snabbt.fredag 16 oktober 2009
Julpyssel
Jag håller inte bara på med att göra kort, jag pysslar gärna med allt möjligt. Dessa små julsaker är gjorda i cernitlera.
När figurerna var klara köpte jag mig lite genomskilning tvålmassa som jag smälte ner och hällde i div olika formar. Men innan tvålen stelnade (direkt när jag hält i massan alltså) tryckte jag ner dessa små cernitgubbar (vissa stod redan i formen, men de välter lätt).
När tvålarna hade stelnat ploppade jag ur dem ur sina formar och slog in dem i cellofan och gjorde en liten "godjul" skylt som jag satte fast på snöret. På skylten skrev jag också namnen på de som skulle komma på julafton. Sen använde jag dessa små paket som bordsplacering.
Sydda kort
Har man en mamma som är textillärare så måste man ju visa att man faktiskt kan använda en symaskin. Mallen för detta kort och tipset om att sy på det, fick jag på en workshop under scrapmaran i täby i våras. Det blir ju en trevlig effekt även på insidan av kortet.
Sen behöver man ju inte sy sicksack runt hela kortet, man kan ju variera stygnen också - en vanlig raksöm blir ju stilrent och en tresteg ser lite vildare och stökigare ut.
Kuvert grattiskort
Dessa två kort har jag tagit färdiga kort jag fått från Creativ Club (som jag tyvärr gått ur, fick mer saker än jag hann pyssla med). De har en fin struktur i sig och jag tycker de är lite tjusigare med denna vikning av kortet. Dessutom ser det mer arbetat ut med öljetterna vid hålen för banden.
Grattiskort
När jag startade den här sidan tänkte jag att det kan vara ett bra forum att dela med sig av lite pysselideér. Jag brukar nämligen själv sno tips från andra, så det är pay back time :)
Här är två kort jag gjort med embossing stämplar - enkelt men effektfullt.
nätavbrott
Men alltså, hur typiskt är inte detta...
Tänkte att jag skulle skriva lite mer igår (nyhetens behag), men si det gick inte, det gick inte att ringa någonstans heller, nätet hade fått någon kortslutning.
Tur att det finns mobiltelefoner då tänker ni säkert, så man i alla fall kan ringa någon. Men när man har en kontantkortstelefon så är risken att pengarna är slut i sådana här lägen = självklart! Så igår eftermiddag och i förmiddags var jag helt utan möjlighet att kontakta omvärlden. Typ första gången sedan 80-talet, don't try this at home folks!!! Det är farligt för folkhälsan.
Nu sover i alla fall båda barnen och jag och gubben ska slappa i soffan tillsammans med någon godisskål och IDOL!! Jag tycker faktiskt det är kul, men jag orkar aldrig se utröstningen.
Tänkte att jag skulle skriva lite mer igår (nyhetens behag), men si det gick inte, det gick inte att ringa någonstans heller, nätet hade fått någon kortslutning.
Tur att det finns mobiltelefoner då tänker ni säkert, så man i alla fall kan ringa någon. Men när man har en kontantkortstelefon så är risken att pengarna är slut i sådana här lägen = självklart! Så igår eftermiddag och i förmiddags var jag helt utan möjlighet att kontakta omvärlden. Typ första gången sedan 80-talet, don't try this at home folks!!! Det är farligt för folkhälsan.
Nu sover i alla fall båda barnen och jag och gubben ska slappa i soffan tillsammans med någon godisskål och IDOL!! Jag tycker faktiskt det är kul, men jag orkar aldrig se utröstningen.
onsdag 14 oktober 2009
Nybörjare
Ok, nu har jag tagit steget ut i bloggarvärlden... och nu då...
Idag är jag hemma och VAB:ar med min dotter som är 4,5 år. Hon hostar och nyser men är annars ganska pigg, så där pigg så hon kräver lite mer stimulans än att bara sitta framför tv:n eller sitta och rita. Hon fick en begagnad (men välbehållen) pärm igår, en rosa, med dalmatiner på... mycket MYCKET poppis. Så nu öppnar hon och stänger den så ofta att det snart kommer krävas ett "Hello Kitty" plåster för att trösta klämsåret är jag rädd.
Just nu är jag dagisfröken åt hennes dockor, eller i alla fall åt Lisa, för Lillan är ju magsjuk och har ont i foten, så hon får vara med sin mamma (tur det för jag tycker inte om magsjuka, inte ens om den är på låtsas...).
Det är en riktigt härlig höstdag, så jag funderade ett tag på om vi skulle gå ut på en promenad, men kollade termometern och insåg att det får vänta ett tag... typ 6 månader. Nädå, jag gillar faktiskt både höst och vinter, men jag har inte riktigt accepterat faktumet att sommaren är slut, jag vill inte ha mössa och vantar, kängor och andra varma kläder. Jag vill ha shorts, linne och flip flops.
Igår tände gubben årets första brasa (ja, det var HAN som tände den, en av de manliga aktiviteterna jag håller på för husfridens skull, annars bor det en liten pyroman i mig också :) ). Det mina damer och herrar var mysigt det!! Det sprakade så mysigt och eld ÄR fashinerande att titta på (tro nu inte att den där pyromanen i mig kommer gå ut och tända stora brasor för att de är så fashinerande att titta på, braskaminer eller korvgrillningseldar räcker för mig). Men, det luktade lite som det gör när man inte rengjort hårfönen på ett tag, damm och bränt hår. Vi väntade på att brandlarmet skulle dra igång, men tack och lov slapp vi den övningen då barnen var iförda pyamas och inte alls klädda för de minusgraderna som väntade utanför dörren. Tack och lov försvann lukten efter ett tag och vi kunde bara njuta av intrycken för de andra sinnena.
Nä, nu måste det dukas fram lite mellis, sen kanske vi drar på oss alla varma kläder vi äger och går ut i det fina vädret en stund. Vi lade lite fina löv i press igår, får se om vi kan göra något kul pyssel med dem senare.
Hörs snart igen.
Idag är jag hemma och VAB:ar med min dotter som är 4,5 år. Hon hostar och nyser men är annars ganska pigg, så där pigg så hon kräver lite mer stimulans än att bara sitta framför tv:n eller sitta och rita. Hon fick en begagnad (men välbehållen) pärm igår, en rosa, med dalmatiner på... mycket MYCKET poppis. Så nu öppnar hon och stänger den så ofta att det snart kommer krävas ett "Hello Kitty" plåster för att trösta klämsåret är jag rädd.
Just nu är jag dagisfröken åt hennes dockor, eller i alla fall åt Lisa, för Lillan är ju magsjuk och har ont i foten, så hon får vara med sin mamma (tur det för jag tycker inte om magsjuka, inte ens om den är på låtsas...).
Det är en riktigt härlig höstdag, så jag funderade ett tag på om vi skulle gå ut på en promenad, men kollade termometern och insåg att det får vänta ett tag... typ 6 månader. Nädå, jag gillar faktiskt både höst och vinter, men jag har inte riktigt accepterat faktumet att sommaren är slut, jag vill inte ha mössa och vantar, kängor och andra varma kläder. Jag vill ha shorts, linne och flip flops.
Igår tände gubben årets första brasa (ja, det var HAN som tände den, en av de manliga aktiviteterna jag håller på för husfridens skull, annars bor det en liten pyroman i mig också :) ). Det mina damer och herrar var mysigt det!! Det sprakade så mysigt och eld ÄR fashinerande att titta på (tro nu inte att den där pyromanen i mig kommer gå ut och tända stora brasor för att de är så fashinerande att titta på, braskaminer eller korvgrillningseldar räcker för mig). Men, det luktade lite som det gör när man inte rengjort hårfönen på ett tag, damm och bränt hår. Vi väntade på att brandlarmet skulle dra igång, men tack och lov slapp vi den övningen då barnen var iförda pyamas och inte alls klädda för de minusgraderna som väntade utanför dörren. Tack och lov försvann lukten efter ett tag och vi kunde bara njuta av intrycken för de andra sinnena.
Nä, nu måste det dukas fram lite mellis, sen kanske vi drar på oss alla varma kläder vi äger och går ut i det fina vädret en stund. Vi lade lite fina löv i press igår, får se om vi kan göra något kul pyssel med dem senare.
Hörs snart igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)